Då va man här

Är nu inne på min tredje dag i Mae Sot, och allt här är vad jag hade förväntat mig och samtidigt inte alls. Situationen i Mae Sot är dubbelsidig. Å ena sidan är det en stor thailänsk stad som vilken annan som helst med liv, rörelse, underbar mat och frukt. Men samtidigt så har staden en helt annan sida. Staden gränsar till Burma, igår gick jag en promenad längs floden som delar dessa länder åt och synen man möts av är något helt annat än det i Thailand. Fattigdomen är total. Under bron som är länken mellan länderna lever och bor det människor, ett ingenmansland, varken Thailand eller Burma. Uppenbarligen så tycker dessa människor att det alternativet är bättre än att bo inne i Burma där juntan styr med sin järnhand.